InledningDet här är ett fördjupningsarbete jag gjorde när jag studerade till Stresspedagog och är därför skrivet i uppsatsformat. Eftersom informationen den innehåller är högst relevant, lägger jag upp den här som ett inlägg. I dagens moderna informationssamhälle har stressen ökat. Vi är konstant tillgängliga och gränserna har alltmer suddats ut mellan arbetstid och fritid med det ökande användandet av mobiltelefoner och internet (1). Vårt kamp- eller flyktsystem aktiveras allt oftare av det hjärnan tolkar som faror och efter en längre period av upprepade stresspåslag producerar binjurarna mer kortisol för att hantera stressen. På kort sikt är det inte ett problem, men om stressen fortsätter och kortisolnivåerna är fortsatt förhöjda kan det efter en tid leda till binjureutmattning. Binjureutmattning är en mindre allvarlig form av hypoadrenalism eller nedsatt binjurefunktion. Det är väldigt vanligt hos personer som levt med upprepad dysfunktionell stressaktivering under en längre tid och har utvecklat uppgivenhetsstress. Uppgivenhetsstress är benämningen på långvarig och dysfunktionell stress som leder till störningar i HPA-axeln (Hypotalamus, Hypofos, Binjurebark), som enkelt förklarat är kopplingen mellan hjärnan och binjurarna. Den dysfunktionella stressen är det som Währborg kallar för distress (2) som orsakas av den individuella upplevelsen av olika stressorer och leder till ohälsosam anpassning i våra olika system och till stressrelaterade sjukdomar bland andra med kopplingar till HPA-axeln. Den kan vara fysisk, känslomässig, miljöbetingad, kognitiv och/eller psykologisk och kan leda till utmattade binjurar (3). När jag hänvisar till stress framöver är det distress jag syftar på. Orsak![]() En person med binjureutmattning har levt under stress under lång tid och därmed utvecklat en obalans som visar sig genom att den har svårt att hantera stress och reagerar ofta med ilska, oro eller frustration. Binjurarna påverkar våra sinnestillstånd och kan visa sig som ökad rädsla och lättskrämdhet, ökad oro, ångest och depression, minskad koncentrationsförmåga, sämre minne och tendens till sömnlöshet (4). De stressorer, eller stimuli, som orsakar dysfunktionell stress och leder till binjureutmattning kan vara följande:
Stressreaktionen börjar med att hjärnan via limbiska systemet och cortex registrerar ett hot och aktiverar HPA-axeln. HPA-axeln är kopplingen mellan hypotalamus (H), hypofysen (P från Pituitary gland på engelska) och binjurarna (A från engelskans Adrenals). Amygdala skickar information till hypotalamus som utsöndrar Corticotropin releasing hormone (CRH) som signalerar till hypofysen att den ska frisätta Adrenokortikotropt hormon (ACTH). ACHT aktiverar binjurebarkens frisättning av kortisol. Vid akut stress normaliseras ACTH inom sex timmar, men vid långvarig stress sker en anpassning och en förhöjd aktivitet i HPA-axeln som efter en längre tids stress slits ut och det sker en nedsättning i hjärnans receptorer för kortisol. Hippocampus och amygdala känner av kroppens kortisolnivåer och reglerar dem. En långvarig ökad kortilsolproduktion skadar hippocampus och detta medför närminnesstörningar, problem med inlärning och förändring i sinnesstämningar. Den ökade frisättningen av CRH från hypotalamus har effekter på beteenden som ångest och rädsla och påverkar många stressfysiologiska aktiviteter i kroppen och påverkar flera system och organ (5). Binjurarna producerar flera olika hormoner, så kallade glukokortikoider, varav den viktigaste är kortisol. Kortisol produceras i binjurebarken och påverkar många system som hjärt-och kärlsystemet, ämnesomsättningen och immunsystemet. Det är ett antiinflammatoriskt hormon som bland annat hjälper till att hantera stress och förhindra allergireaktioner i kroppen. Det hjälper också till att stimulera immunförsvaret, upprätthålla muskelmassan och har effekt på både fettomsättningen och blodtrycket. Kortisolet hjälper till att hålla blodsockret i balans. Om binjurarna är i balans producerar de mer kortisol mellan målen för att hålla blodsockret under kontroll. Är binjurarna utmattade producerar de för lite kortisol och det leder det till att du får för lågt blodsocker. Vanliga symptom på lågt blodsocker är darrningar, förvirring och irritation mellan målen. Om du äter något varannan eller var tredje timme undviker du att blodsockret sjunker. Kortisolnivåerna är högst på morgonen för att aktivera kroppen och sjunker framåt kvällen för att du ska kunna komma till ro och sova. När kortisolproduktionen är låg, kompenserar binjuremärgen med att producera mer av katekolaminerna adrenalin och noradrenalin. Noradrenalin är ett förstadium till adrenalin. Adrenalin fungerar delvis som kortisol, men är mycket starkare och verkar mer kortsiktigt. Det ger oss en ”adrenalinkick” som är till för att vi snabbt ska kunna reagera vid plötslig fara som att vi möter en björn i skogen och antingen behöver fly eller kämpa. När adrenalinet frisätts vid plötslig stress utan att vi är utsatta för en egentlig fara och inte behöver vare sig fly eller kämpa gör inte kroppen av med de extra hormonerna. Det extra adrenalinet ger symptom som snabb hjärtrytm, hjärtklappning, darrningar, svaghetskänslor och humörsvängningar. Ett annat hormon som produceras av binjurarna, i binjurebarken, är DHEA. Det är ett antiinflammatoriskt hormon som bland annat bidrar till att förhindra autoimmuna rektioner i kroppen. Det kan omvandlas till andra hormoner och hjälper till att hantera stress, att öka energin och ditt mentala fokus. Hormonet aldosteron produceras också av binjurebarken och det ingår i kroppens salt- och vattenbalans samt påverkar blodtrycket. Om binjurarna är i obalans kan aldestoronnivåerna minska vilket ger törst och uttorkning. Det kan ge ett ökat saltsug och yrsel och svaghetskänslor. Lägre aldosteron kan också göra att urinblåsan blir svagare och mer överaktiv. Tecken på binjureutmattning![]()
Hur vet jag om jag har binjureutmattning?Det effektivaste sättet att upptäcka binjureutmattning är genom ett salivtest. Det mäter kortisolproduktionen under ett dygn och visar de nivåer av aktivt kortisol och DHEA som kroppen använder. Det visar förutom kortisolets dygnskurva även blodsockerreglering och immunförsvar. Det är ett enkelt salivtest som samlas in fyra gånger under 24 timmar på angivna klockslag och det ger ett mycket mer tillförlitligt kortisolvärde än blodprov. I testresultatet framgår i vilken av följande fyra faser som individen befinner sig om det ger positivt utslag för binjureutmattning (6). Fas ett – fly eller kämpa I en tidig fas av binjureutmattning reagerar binjurarna på upplevda stressfaktorer och ökar produktionen av kortisol, adrenalin, DHEA och insulin. Individen kan börja få sömnstörningar, mild trötthet på morgonen och tidig eftermiddag. Det är vanligt att kompensera den ökade tröttheten med större mängder kaffe och andra stimulerande drycker. Eftersom blodsockernivåerna kommer i obalans av den ökade insulinutsöndringen sjunker energin och det är vanligt med ökat sug eftersnabb energi som snabba kolhydrater i form av socker, kakor och läsk. Fas två – motståndsreaktion Om den dysfunktionella stressen fortgår under en längre tid kommer binjurarna inte att klara av att producera den mängd kortisol kroppen behöver utan att det påverkar andra hormoner. DHEA-nivåer och könshormoner kan börja sjunka för att kroppen ska klara av att producera de höga nivåerna av kortisol. Individens livskvalitet påverkas märkvärt och behovet av tid för återhämtning efter ansträngning ökar liksom kvällströttheten. Sömnsvårigheter infinner sig med svårt att somna eller vaknar på natten och personen är inte utvilad på morgonen efter en hel natts sömn. Det är vanligt med känslor som brist på entusiasm, allmän oro, ångest och irritation. Individen reagerar stark på stress med oro, ilska och frustration och lättskrämdhet. Infektionsrisken ökar och märkbara symptom på hypotyreos kan uppstå, samt minskad sexlust på grund av obalans i könshormonerna. Det är vanligt att läkarna skriver ut antidepressiva medel under det här stadiet. Eftersom antidepressiva medel sänker kortisolnivåerna ytterligare är det möjligt att de förvärrar binjureutmattningen. Den här fasen kan pågå i flera månader eller år. Fas tre – binjureutmattning Den hormonella obalansen är nu så stor att den påverkar hela kroppen. Binjurarnas funktioner är fortsatt nedsatta och om inte stressen som kroppen utsätts för minskar, klarar den inte av att upprätthålla de hormonnivåer som behövs för att må bra. Binjurarna blir utmattade och kortisolnivåerna i börjar sjunka. Kroppen går in i energisparläge för att överleva och börjar bryta ner muskelvävnad för att producera energi vilket försvårar fysisk ansträngning och träning. En del personer utvecklar kroniskt trötthet eller fibromyalgi. Kroppen börjar stänga ner funktioner för att spara energi och överleva. Sexlusten avtar, matsmältningen blir långsam och metabolismen sänks för att behålla kroppsvikten. Individen blir sängliggande och kan bara röra sig korta stunder om dagen. Till skillnad från de andra stadierna är nu ohälsan ett faktum och utmattningen kan upplevas som att någon bli nedtryckt i sängen och vara oförmögen att röra sig. Fas fyra – binjurekris Binjurarna blir till slut totalt utmattade och det kan leda till allvarliga problem med symptom som akut värk i ländryggen, allvarliga kräkningar och diarré, uttorkning, lågt blodsocker och medvetslöshet. Symtomen liknar Addisons sjukdom som även kallas binjureunderfunktion eller hypoadrenalism. De flesta söker behandling innan de kommer in i fas fyra. Buxton förklarar att den konventionella medicinen endast erkänner två stora binjuresjukdomar: Addisons sjukdom som är en extrem och potentiellt dödlig underfunktion i binjurarna och Cushings syndrom som är en extrem överfunktion i binjurarna med mycket hög kortisolproduktion (7). Det är de två sjukdomar som den konventionella medicinen ser i dagens blodprov och urinprov där kortisol och aldosteron testas. En person med uttröttade binjurar kan efter ett sådant test få en annan diagnos som oro, ångest, depression, kroniskt utmattningssyndrom, ME, IBS eller något annat som någorlunda stämmer med symtomen. Vad kan jag göra själv?Det tar tid att hamna i binjureutmattning och det tar också tid att bli frisk. Det finns mycket den drabbade personen kan göra själv genom olika livsstilsförändringar och det finns hjälp att få utom ramarna för den konventionella vården. Stresshantering
Sömn
Kost, näringstillskott och motion
Binjurebarksextrakt och kortisolersättare Dessa tas endast i samråd med läkare, näringsterapeut eller annan professionell inom hälsa.
Summering.Eftersom den konventionella vården sällan uppmärksammar binjureutmattning kan den utvecklas till det sämre under lång tid utan att den drabbade personen får rätt hjälp eller fungerande lösningar. I stället kan personen leva i tron att den har andra diagnoser i stället som den försöker få bukt med och får inte den behandling eller information som är nödvändig för tillfrisknandet. Enligt Folkälsomyndigheten är det vanligare bland kvinnor att uppleva stressrelaterade besvär och psykisk ohälsa i form av oro, ångest och sömnbesvär (10). Från enkäten gjord 2022 angav 37 procent av kvinnorna i åldern 16-29 att de känner sig ganska eller mycket stressade. Endast 17 procent av männen gav samma svar. Även i yngre åldrar ser vi samma tendens. Framför allt flickor i 15-årsåldern svarar att de känner sig stressade av skolarbetet, men även pojkar. Kvinnor som söker vård för symptom på binjureutmattning och/eller hypotyreos blir ofta avfärdade som överdrivna och blir inte tagna på allvar. I rapporten som Sveriges kommuner och landsting gav ut 2019 framgår att det finns stor skillnad på hur kvinnor och män blir mottagna i vården och de diagnoser och behandlingar som sätts in. De flesta klagomål på vården är gjorda av kvinnor och de anmäler i större grad att de utsatts för kränkande behandling (11). När jag själv sökte för 36 symptom på binjureutmattning och hypotyreos fick jag frågan ”hur trivs du på jobbet?”. Jag svarade matt "Jo tack jag trivs jättebra, men jag orkar inte gå dit..." Besök sidan om Stress & återhämtning för mer information. Mer om hur jag kan hjälpa dig hittar du under Coachning & livsstil, samt Tjänster & behandlingar. Varmt välkommen! KällförteckningWährborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur. 6:e upplagan. Karlsson, L. (2017). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur. 6:e upplagan. Angelöw, B. (2005). Träna mentalt och förbättra ditt liv. Handbok i mental träning och stresshantering. Stockholm: Natur och kultur. Buxton, C. (2010). Binjureutmattning och relaterade tester. Näringsmedicinsk tidskrift, Nr 6, Årgång 15, Temanummer: Binjurarna. Wilson, J. (2010). Binjureextrakt och hormonersättning med kortisol. Näringsmedicinsk tidskrift, Nr 6, Årgång 15, Temanummer: Binjurarna. Söderqvist, P. (2010). Funktionsmedicinsk diagnostik och behandling av underfunktion i binjurar och sköldkörtel. Näringsmedicinsk tidskrift, Nr 6, Årgång 15, Temanummer: Binjurarna. https://www.drlamcoaching.com/adrenal-fatigue/concepts/4-stages-of-adrenal-fatigue/ https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/ https://rapporter.skr.se/ojamstalldhet-i-halsa-och-vard.html Noter (1) sid 64, (2) sid 48, 5 sid 179 Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur. 6:e upplagan. (3), (4), (6), (9). Wilson, J. (2010). Binjureextrakt och hormonersättning med kortisol. Näringsmedicinsk tidskrift, Nr 6, Årgång 15, Temanummer: Binjurarna. (7) Buxton, C. (2010). Binjureutmattning och relaterade tester. Näringsmedicinsk tidskrift, Nr 6, Årgång 15, Temanummer: Binjurarna. (8) sid 66 Angelöw, B. (2005). Träna mentalt och förbättra ditt liv. Handbok i mental träning och stresshantering. Stockholm: Natur och kultur. (10) Statistik om psykisk hälsa i Sverige — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) (11) https://rapporter.skr.se/ojamstalldhet-i-halsa-och-vard.htm LänkarHär har jag listat några länkar där det går att köpa de tillskott jag tipsar på i texten. Jag har ingen kommersiell vinning av att lista dem, utan jag listar leverantörer jag själv använder och litar på.
Kosttillskott | För din hälsa | Svensk Hälsokost (svenskhalsokost.se) Lindra stress med rätt produkter | Svenskt Kosttillskott Rena, lättupptagliga och effektiva holistiska kosttillskott (holistic.se) Köp Adrenal Cortex 60 kapslar - Bodystore.com
0 Kommentarer
Lämna ett svar. |
HälsoinspirationHär skriver jag om ämnen som stress, återhämtning, kvinnohälsa, livsstil, kost, tillskott, ADHD, yoga, meditation, mindfulness, andning och allmänna tips och tricks för ett härligt och hållbart liv. Förhoppningsvis hittar du något som inspirerar dig! ArkivKategorier |
Havstads Hälsa
Bg: 540-9859 Swish: 123 683 14 65 Jag har F-skattsedel |
|
Följ Havstads Hälsa:
|
Copyright © Alla rättigheter förbehållna Havstads Hälsa